babybrotherinthebigworld.blogg.se

Hej där!

Allt bra?

Själv mår jag som vanligt kanon och lever livet. Livet på fabriken och här på Copperbeech rullar på bra och jag trivs. Upptäckte häromdan att jag nu varit i Blenheim i drygt 3 månader och det är som man brukar säga att tiden har gått fort ändå även fast det inte känns så.

Folket kommer och går här på hostelet vilket är vanligt och något alla vet om men jag måste ändå erkänna att visst är det ledsamt när någon bra person som man gillar att hänga med lämnar. 

 

 

På fabriken rullar det också på och jag har fått mer och mer jobb att göra. Mer jobb betyder också mer timmar vilket innebär mer pengar, vilket i slutändan är nödvändigt till framtida planer. Jag jobbar som "avbytare" kan man säga till den ordinarie personalen som jobbar på fabriken. Alltså jag byter av dom med vissa olika uppgifter så dom kan gå på rast eller lunch. Passar mig perfekt för det innebär att jag får göra massa olika saker och inte samma sak. Det är väldigt tråkigt arbete rent generellt och väldigt enkelt men jag har ju något att göra ändå.

Planen är att jag jobbar ungefär 5 veckor till och sen tar mig vidare. 

 Jag märker också att detta är ett typiskt jobb för backpackers, eftersom det är ändå väldigt dåligt betalt och människorna som jobbar där permanent behandlar en riktigt dåligt. Man blir utnyttjad kan man nog säga men det är ingen som bryr sig ändå. Jag vet att jag bara är där en kort stund och gör det för pengarna så jag bara kör Plus just nu så ger dom mig mycket timmar vilket känns bra då jobbet. Jag känner ju att jag har redan vunnit så mycket mer och är bättre än alla dom dom där sorgliga personerna på fabriken eftersom jag reser jorden runt och dom jobbar på en fabriken i en liten småstad. En kul erfarenhet att ha med sig i framtiden att veta hur det är att jobba hårt och göra något som är så jäkla tråkigt men ändå ger dig en möjlighet till att leva ett vanligt liv. Det är tragiskt att se dom där människorna som varit där i 20 år och det är inget jag skulle vilja göra men samtidigt så ger det dom en möjlighet att få mat på bordet.

 

Here is pictures from the factory

 

 

 Jag har också tagit ett slutligt beslut om min framtid gällande resplaner. Och jag kommer efter Nya Zeeland att först åka till Tonga och Fiji och sen sedan ta mig via USA ner till först Centralamerika och sen Sydamerika. Det betyder att jag inte kommer hemma förrens runt maj-juni nästa år. Ledsamt kanske att vi inte kommer ses på ett tag men det är det som känns rätt för mig. Som jag tidigare har skrivit i den här bloggen så vill jag känna inom mig att jag vill hem och inte känna att jag måste hem, att någon tvingar mig. Den känslan känner jag inte nu utan jag vill se mer alltså Sydamerika. Efter det kommer det känns rätt att åka hem och lunga ner sig lite och kolla över vad man vill göra i framtiden. 

Men alla är självklart välkomna att komma och möta upp mig någonstans och följa med på äventyret. Antingen ett längre tag eller lite kortare om man nu känner för det.

 

Jaa det var det, hoppas ni fick med allt

Frågor på det?

Ta hand om er

 

 

 

ENGLISH

Hi there!
Everything good?
Personally I feel like ordinary gun and live life. Life at the factory and here at Copperbeech rolls on good and I like it. Discovered the other day that I have now been in Blenheim in just over 3 months and it is as they say that the time has gone quickly anyway even though it does not feel so.
People come and go here in the hostel which is common and something everyone knows about but I must nevertheless admit that Yes, it is sad when any good person that you like to keep up with leaves. 

On factory rollers it is also on and I've got more and more work to do. More jobs means more hours which means more money, which in the end is necessary to future plans. I work as "subs", you could say to the regular staff who work at the factory. So I replace them with some different tasks so they can go on break or lunch. Fits me perfectly because that means I get to do lots of different things and not the same thing. It's very boring work in General and very simple but I have nothing to do anyway.
The plan is that I'm about 5 weeks and then takes me on. 
I also notice that this is a typical jobs for backpackers, as it is still very poorly paid and the people who work there permanently deal with a really bad. To be utilized, one can probably tell but there is no one who cares anyway. I know that I'm only there for a short time, and do it for the money so I just run right now so give them to me hours which feels good when the job. I know that I have already gained so much more and is better than all those sad people at the factory because I travel around the world and work at a factory in a small town. A fun experience to have with you in the future to know what it's like to work hard and make something that is so damn boring but still gives you an opportunity to live a normal life. It is tragic to see where people who have been there for 20 years and there is nothing I would want to do but at the same time, it gives them a chance to put food on the table.

I also have taken a final decision on my future existing travel plans. And I'm going after New Zealand to first go to Tonga and Fiji and since then taking me through the United States down to first to Central America and then South America. It means I'm not going home before around May-June next year. Sad, perhaps, that we will not be seen for a while but it is the one that feels right for me. As I've written in this blog, I feel within me that I want to home and not feel that I need home, that someone is forcing me. That feeling I do not now but I want to see more, then, South America. After that, it feels right to go home and lung down a bit and look over what you want to do in the future. 
But everyone is of course welcome to come and meet me somewhere and follow along on the adventure. Either a tag or a little shorter if we feel like it.

Yes it was, hope you got with all Questions on it?
Take care of you